Global Utmanings svar på Miljömålsberedningens delbetänkande om minskade utsläpp från konsumtion

Global Utmanings svar på Miljömålsberedningens delbetänkande om minskade utsläpp från konsumtion

Klimatpåverkan av svensk konsumtion är bland den högsta i världen. Sverige har både ett ansvar och en möjlighet att minska våra konsumtionsutsläpp, som i dagsläget inte ingår i Sveriges klimatmål. Miljömålsberedningen har fått i uppdrag av regeringen att föreslå en samlad strategi för att minska klimatpåverkan från konsumtion. Detta med ambitionen att nå en klimatmässigt hållbar konsumtion på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt. 

Miljömålsberedningens delbetänkande Sveriges globala klimatavtryck (SOU 2022:15) lämnades till regeringen i våras. Global Utmaning har skrivit ett remissvar på betänkandet. Här sammanfattar vi vårt svar. Du finner svaret i sin helhet här. 

Miljömålsberedningens mål ligger i linje med det Global Utmaning har verkat för, bland annat i rapporten Mot nettonoll: så minskar vi konsumtionsutsläppen som vi publicerade hösten 2021. 

Global Utmanings synpunkter

Att sätta mål och få styrmedel på plats, är första steget för en hållbar svensk konsumtion. Sverige har stora möjligheter att genom inhemska åtgärder minska den klimatpåverkan vår konsumtion ger upphov till i andra länder. Ett konsumtionsperspektiv skyndar även på utsläppsminskningarna inom Sveriges gränser.

Vi välkomnar förslaget om att sätta ett nettonollmål för växthusgasutsläpp från konsumtion inom ramen för miljömålssystemet. Det är nu viktigt i det fortsatta arbetet att få konkreta åtgärder på plats för att minska utsläppen från konsumtion.

Vi glädjer oss åt att samtliga åtta partier står bakom betänkandet, det borgar för att det blir genomfört. Vi ser fram emot att den nya regeringen skyndsamt för överenskommelsen vidare till att bli lag. 

1. Konsumtionsmålet

• Vi välkomnar att konsumtionsmålet föreslås ingå i miljömålssystemet och vara ett etappmål under begränsad klimatpåverkan. 
• Att målet ingår i det klimatpolitiska ramverket och tas in som en del av klimatpolitiska rådets uppföljningsarbete är även det mycket positivt.  

2. Exportmålet

• Vi välkomnar det föreslagna exportmålet vilket hjälper till att säkerställa att Sverige har fokus på global klimatnytta och att skapa konkurrenskraftig, grön industri. 
• Det är särskilt positivt att exportmålet har formulerats som ett separat mål och inte blandas ihop med minskade konsumtionsutsläpp som har en egen målbana. 
• Exportens klimatnytta föreslås, tillsammans med internationella klimatinsatser och negativa utsläpp, utgöra nettodelen av nettonollmålet. Vi anser att det bör sättas en gräns för hur stor del av nettodelen som får utgöras av exportens klimatnytta. 

3. Förslagen om offentlig upphandling 

• Vi välkomnar förslagen om hur det klimatpolitiska ramverket ska kunna få genomslag i offentlig upphandling men konstaterar samtidigt att det inte är tillräckligt. Ett nationellt siffersatt mål bör sättas om att minska alla konsumtionsutsläpp från offentlig verksamhet. Alla offentliga aktörer bör även sätta egna siffersatta klimatmål och få hjälp med att mäta dessa utsläpp.

4. Övriga förslag

• Vi tillstyrker förslaget om att utsläpp från bunkring inkluderas i Sveriges långsiktiga territoriella klimatmål om att nå nettonollutsläpp från flyg senast 2045. Förslagsvis utökas förslaget om reduktionsplikt till att även innefatta syntetiska, fossilfria bränslen och till 100 procent 2045. 
• Vi välkomnar även förslagen om Sveriges klimatarbete i EU och internationellt och vill inskärpa vikten av att detta arbete utvecklas.