Add more content here...

Stockholm +50 – fyra behov och en möjlighet

Stockholm +50 – fyra behov och en möjlighet

Stockholm +50 har just avslutats till minne av det första internationella miljömötet. Det första ledde till en rad betydelsefulla steg mot internationell samverkan kring miljön. Femton år senare kom rapporten Our common future där hållbarhetsbegreppet tog form. Tjugo år senare till Rio +20, som ledde till Agenda 21 vars kanske främsta resultat var lokala agendor i kommuner och lokalsamhällen världen runt. Rio-agendan övergick i FN:s Agenda 2030.

Många menar att Stockholm +50 är mindre meningsfullt och att det finns lite att fira efter 50 år av begränsade framgångar. Men inte heller Stockholmskonferensen 1972 innehöll några bindande resultat. För oss i Global Utmaning ligger vägen framåt nu – inte i nya mål eller resolutioner– utan i att handla med beaktande av samband som ofta kommer bort när enskilda mål mäts. Vi vill därför lyfta fyra områden som fanns med i Stockholm +50 vars betydelse måste öka:

1. Klimatförändringar och hot mot biologisk mångfald hänger samman

Klimatsatsningar genom ny grön teknik inom industriell- och livsmedelsproduktion, skogsbruk och råvaruutvinning måste ske med beaktande av biologisk mångfald. Biodiversitet är inte en ’restriktion’ för omställning utan en förutsättning. Naturbaserade lösningar som svar på miljö- och klimatkrisen måste till. Här krävs omformulerade problem och nya grepp om omställningen inte ska leda in i en ny återvändsgränd.

2. Satsningar i rikare och fattigare länder måste ske parallellt

Stockholmskonferensen 1972 hade en klar medvetenhet om att industriländer och utvecklingsländer måste samverka. Utan ett globalt rättviseperspektiv kommer inte heller nu tillräckliga steg att tas. Det handlar inte om bidragstänkande utan gemensamma satsningar. Och de måste accelereras.

3. BNP-måttet styr fel

Redan efter Stockholmskonferensen försökte innovativa ekonomer inte minst här i Sverige sätta pris på miljö. Visserligen med begränsad framgång men problemdiskussionen vidgades till att kritisera tillväxtmåtten BNP. Det är en avgörande utmaning att avbörda sig denna tvångströja om samhällsekonomiska analyser som inte kan skilja på god och skadlig tillväxt.

4. Medborgarengagemang är nödvändigt

Fokus på vad som kan göras centralt av stater har ökat vilket lett till mindre intresse för den enskildes ansvar. Gemensamt och enskilt ansvar betingar varandra – det visar inte minst att enskilda städer som prioriterar miljö och klimat har nått påtagliga resultat. Lokala agendor från Rio har varit betydelsefulla för framgångarna. Många städer går före i omställningen. Ett fortsatt lokalt engagemang är också en försäkring mot auktoritära ledare på central nivå som förnekar behovet av omställning.

En möjlighet i tragiken

Anfallskriget mot Ukraina har av många tolkats som ytterligare ett hot mot miljön och klimatomställningen. Risken finns – men också en förstärkt möjlighet. Ansträngningarna att frigöra sig från ryskt oljeberoende öppnar för en snabbare omställning mot fossilfri energiframställning. EU kan här bli en drivande internationell part och Sverige har flera unika lösningar att bidra med.

Texten är skriven Global Utmanings styrelse som leds av ordföranden Catarina Rolfsdotter-Jansson övriga styrelsemedlemmar är:

  • Carl-Johan Engström
  • Boel Rydenå Swartling
  • Eva Alfredsson
  • Jakob Trollbäck
  • Karolina Skog
  • Rosaline Marbinah
  • Sona Rashid
  • Staffan Laestadius

Läs vår rapport Från Stockholmskonferensen till Parisavtalet: hållpunkter i processen om du vill veta mer om  Stockholmkonferensen 1972 och dess efterspel.




FacebookTwitterLinkedInCopy Link

Klimatagendan och folkbildning: faktabaserade insikter istället för klimatoro

Låt inte ännu en kris gå till spillo – ta chansen att framtidssäkra Sverige och göra oss mindre beroende av Putins gas och olja!

Ett starkt år för Global Utmaning