Add more content here...

Styrmedel för en hållbar konsumtion

Styrmedel för en hållbar konsumtion

Medan Sverige har kommit relativt långt i minskningen av delar av sina territoriella utsläpp, är klimatpåverkan av hur vi handlar, äter eller bygger bland de högsta i världen. Den oberoende tankesmedjan Global Utmaning lanserar nu en rapport med konkreta förslag på hur Sverige kan förändra sina konsumtionsmönster för att uppnå nettonollutsläpp i tid . Svenska konsumenter samt företag och den offentliga sektorn kan, med tydliga mål, minska utsläppen — även i andra länder. Men utan uttalade mål och sektorspecifika styrmedel når vi inte dit.

Rapporten Mot nettonoll: så minskar vi konsumtionsutsläppen!” ger exempel på vad som hjälper sänka konsumtionsutsläppen: ökade garantitider, sänkt moms på tjänster, krav på tillverkare att sälja energisnålare och reparerbara produkter, produktpass som visar klimatpåverkan och kvotplikt på återvunna och hållbara material är några av förslagen som rapporten – som ges ut som en del av satsningen Klimatagendan – Sverige ställer om – presenterar.

“Sverige har både ett ansvar och en möjlighet att minska våra konsumtionsutsläpp. Det finns många lågt hängande frukter som ännu inte är plockade. Nya styrmedel för ett nytt konsumentbeteende är en del av helheten som kan hjälpa att minska konsumtionsutsläppen. Åtgärder för en mer hållbar konsumtion i Sverige kan dessutom driva mer hållbara affärsmodeller i andra länder och sätta tryck på att företag ska övergå till en fossilfri produktion, till exempel”, säger Robert Höglund, rapportförfattaren och policyexpert.

”Oavsett var i världen en smartphone eller tröja har tillverkats kan svenska styrmedel vara med och påverka hur vi konsumerar här i Sverige. Det är tydligt att vi behöver adressera detta på många plan och ur ett systemnivå eftersom frågan är global. Att endast förlita oss på enskilda konsumentens medvetenhet räcker inte om vi ska ställa om till nettonollutsläpp i tid”, säger Tove Ahlström, VD på Global Utmaning.

Ur rapporten – förslag på sektorspecifika mål och styrmedel:

  • Genom att sätta mål om 100 procent kvotplikt på bio- och elektrobränslen för flyget, höja flygskatten och momsbelägga flygresor kan utsläppen från flyget minska radikalt. 
  • Genom att sjöfartens transporter inkluderas i EU ETS kan dessa regleras och fås att minska. Minskade utsläpp från flyg och sjöfart möjliggörs också genom att stöd ges till inhemsk produktion av fossilfria bränslen. 
  • Genom att främja utvecklandet och konsumtionen av alternativa proteinkällor, och genom att premiera animaliska livsmedel som producerats lokalt med hög djurvälfärd kan utsläppen från livsmedelskonsumtionen minska. 
  • Genom att svenska större företag åläggs att rapportera sina utsläpp och ges incitament att sätta mål kan näringslivets omställning påskyndas. 

Så här mycket kan den offentliga konsumtionen minska

Enligt SCB, står den offentliga konsumtionen idag för cirka 11 procent av helheten på utsläpp. ”Det är anmärkningsvärt att ett stort antal offentliga aktörer inte har siffersatta mål för att minska klimatpåverkan från sin egen verksamhet. Detta kan åtgärdas omedelbart, exempelvis genom regleringsbrev till  myndigheter och stöd till kommuner och regioner i att sätta och uppfylla målen”, säger Robert Höglund.

Genom att sätta uttalade mål, upphandla leverantörer och material med låga utsläpp eller förnya sin fordonsflotta till att bli fossilfri kan offentliga konsumtionsutsläpp minska med 50 procent till 2030 och 85 procent till 2045. 

Om skarpa gränsvärden sätts för utsläpp från nya byggnader och om Trafikverket fortsätter att skärpa kraven på koldioxidfria material, kan den omfattande klimatpåverkan från nybyggnation och infrastruktur minska med 85 procent till 2045. 

 

Territoriella vs. konsumtionsutsläppen

Konsumtionsbaserade utsläpp mäter den klimatpåverkan som svensk konsumtion orsakar i Sverige och andra länder. Produkter och tjänster som exporteras från Sverige räknas alltså inte med. Statistiken beräknas med hjälp av nationalräkenskaperna och internationella databaser på hur mycket utsläpp olika produkter genererar i olika länder. Utsläppen från andra länder är framräknade med hjälp av en modell, medan konsumtionsutsläpp i Sverige bygger på nationell statistik, där SCB är ansvarig myndighet i Sverige.

Svenska konsumtionsutsläpp är cirka 75 procent högre än de territoriella utsläppen (alltså, de som resulterar av aktiviteter inom riksgränserna) och ligger på cirka 9 ton per capita. Cirka 60 procent av de svenska konsumtionsutsläppen sker i andra länder och Ryssland, Kina och Tyskland utgör topp tre av de länder som påverkas mest av svenskarnas inköp.

 

Ladda ner ”Mot nettonoll: styrmedel för en hållbar konsumtion”

Mediekontakter:

Sergio Guimaraes, kommunikationschef, Global Utmaning

sergio.guimaraes@globalutmaning.se, 076-1789 444

Anna Linell, projektledare, Global Utmaning

anna.linell@globalutmaning.se, 073-806 76 83

 

Om Klimatagendan – Sverige ställer om

Klimatagendan är en oberoende samverkansplattform och accelerator för klimatomställningen. Vi samlar nyckelaktörer inom näringsliv, politik och samhälle bakom en kraftfull – och rättvis – grön omställning i linje med Sveriges mål om nettonollutsläpp 2045. Bakom initiativet står Global Utmaning, Material Economics och ClimateView.

 




FacebookTwitterLinkedInCopy Link

Eva Svedling blir ny VD på tankesmedjan Global Utmaning

Global Utmanings remissvar till utredningen SOU 2022:14 Sänk tröskeln till en god bostad

Uppmaning till partiledarna: Dags för klimatsamtal och krisplan