Varför gäspar man? Det är en fråga nästan alla funderat på någon gång, oftast mitt i en egen gäspning. Fenomenet är så vanligt att vi knappt reflekterar över det, men samtidigt så märkligt att forskarna ännu inte kunnat enas om ett helt tydligt svar.
Det vi vet är att gäspningar hänger ihop med både kroppen och hjärnan. Man kan gäspa av trötthet, uttråkning eller stress – och ibland utan någon uppenbar anledning alls.
Vad händer i kroppen när vi gäspar?
En gäspning är i grunden en reflex. När den utlöses öppnas käken brett, man drar in ett djupt andetag och lungorna fylls med luft. Samtidigt sträcks musklerna i ansikte, hals och bröstkorg. Ofta följs gäspningen av en långsam utandning och ibland också av att man sträcker på kroppen.
En klassisk förklaring är att gäspningen hjälper kroppen att få in mer syre och samtidigt göra sig av med koldioxid. När hjärnan märker att syrehalten i blodet sjunker kan reflexen aktiveras som ett slags snabb ”påfyllning”.
Men det är inte hela sanningen. Nyare forskning tyder på att gäspningar också kan hjälpa till att reglera kroppens vakenhet och till och med kyla ner hjärnan. Att du gäspar hela tiden kan därför lika gärna handla om att kroppen försöker hålla dig alert som att du behöver mer syre.
De vanligaste teorierna om gäspningar
Forskare har länge försökt förstå varför vi gäspar, och flera olika teorier har vuxit fram genom åren. Ingen är helt bevisad, men tillsammans ger de en bild av hur mångfacetterat fenomenet är.
Syrebrist och koldioxidbalans
Den klassiska förklaringen är att vi gäspar för att fylla på med syre när nivåerna i blodet sjunker. Gäspningen fungerar då som en snabb återställning av kroppens balans. Även om denna teori är välkänd, har modern forskning visat att sambandet inte är fullt så enkelt.
Kylning av hjärnan
En annan hypotes är att gäspningar fungerar som ett biologiskt kylsystem. När vi tar in ett stort andetag svalkas blodet något, vilket i sin tur kan bidra till att hålla hjärnan på optimal temperatur. Studier på både människor och djur har gett visst stöd åt denna teori.
Trötthet och vakenhet
Vi gäspar ofta när vi är trötta, men också i situationer när vi behöver hålla oss alerta – till exempel innan en ansträngning eller under stress. Gäspningen kan alltså fungera som ett sätt för kroppen att växla läge mellan vila och vaksamhet.
Varför smittar gäspningar?
Alla har varit med om det – någon i rummet gäspar och plötsligt sprider det sig som en kedjereaktion. Men varför smittar gäspningar egentligen?
En vanlig förklaring är att det handlar om sociala och psykologiska mekanismer. När vi ser någon annan gäspa aktiveras våra så kallade spegelneuroner, nervceller som hjälper oss att härma och förstå andra människors beteenden. Gäspningen blir då en slags omedveten imitation.
Studier har också visat att smittande gäspningar är starkare mellan människor som står varandra nära, som familj och vänner. Det tyder på att fenomenet kan hänga ihop med empati och social samhörighet.
Det märkliga är att det inte bara gäller i verkligheten. Att läsa om gäspningar – eller till och med bara tänka på dem – kan få många att gäspa direkt.
När är gäspningar ett tecken på något mer?
För de flesta är gäspningar helt naturliga och ofarliga. Men om du märker att du gäspar hela tiden kan det ibland vara kroppens sätt att signalera att något inte står rätt till.
Det vanligaste är förstås sömnbrist – för lite vila gör att kroppen försöker hålla sig vaken genom att trigga gäspningar. Stress och oro kan också leda till att man gäspar mer än vanligt, eftersom kroppen då befinner sig i ett konstant ”påslaget” tillstånd.
I vissa fall kan överdrivet gäspande hänga ihop med medicinska problem, som hjärt- eller lungsjukdomar, neurologiska tillstånd eller biverkningar av läkemedel. Det betyder inte att gäspningar i sig är farliga, men om du ständigt tänker ”varför gäspar jag hela tiden?” och inte hittar någon enkel förklaring kan det vara klokt att prata med en läkare.
