Add more content here...

Normförändring för klimatomställning – en digital utställning

En app som uppmuntrar medelklassmän att familjeplanera för klimatet? Barnmatsburkar som visar att pojkar har mindre utsläppsutrymme för att äta kött än flickor? Vi omges dagligen av produkter och tjänster för en så kallad ”hållbar livsstil” – men vad är en hållbar livsstil och för vem är den hållbar?

Vad är en hållbar livsstil och för vem är den hållbar?

Debatten kring samhällsomställning har alltmer kommit att belysa motsättningarna mellan olika grupper och skapat en polariserad bild där den bilkörande och köttätande landsbygdsbon, den teknikvurmande radhusingenjören och den tågskrytande Stockholmsvegeterianen ställs mot varandra.

Idéer kring vad som anses vara en ”hållbar livsstil” presenteras dagligen för oss i genom tidskrifter, produkter, reklam, samhällsinformation, sociala medier och annan media. Vi omges av produkter och tjänster som ska göra våra livsstilsval hållbara. Många gånger framställs hållbarhet som en livsstilsfråga och lägger fokus på individens ansvar att göra bättre val. Enskilda handlingar såsom att sopsortera rätt, konsumera mer ”miljövänligt” eller att ta cykeln framhålls. Hållbarhet ska vara attraktivt och trendigt, en statusmarkör och en win-win-situation.

I berättelsen om den hållbara livsstilen ges inte utrymme för mer djupgående ifrågasättande av rådande normer och faktiska uppoffringar eller skyldigheter. 

Välkommen till vår digitala utställning av forskningsprojektet Kritisk design för att synliggöra normer i hållbarhetsdiskursen (Normy). I utställningen presenteras fiktiva designkoncept som utforskar och utmanar rådande normer kring hållbarhet. Med utställningen vill vi väcka frågor utan att ge svar. Vi kanske t.o.m. provocerar och inspirerar till en bredare samhällsdiskussion om vad som krävs för att få till en normförändring för en klimatomställning. 


Avstå för klimatet!

Reklamkampanj i kollektivtrafiken som föreslår en ny hållbarhetsnorm som går ut på att avstå

En ny berättelse

Att leva hållbart har aldrig varit trendigare. Med marknaden som spelplan förväntas vi ständigt göra gröna och hållbara val för klimatet. Större förändringar i hur vi lever, bor och organiserar samhället är dock sällan i fokus. Istället förutsätts effektivare teknik och smarta lösningar bidra till relativa förbättringar inom rådande system och normer.

Vilka är de dominerande idéerna inom konsumtionskulturen och vad är det som anses vara det ”bästa för klimatet”? Vilka andra möjligheter eller alternativa bilder är det egentligen som förbises? Handlar det endast om att välja det mindre dåliga, eller handlar det kanske snarare om att avstå?


Konsumtion som kompensation?

Produkter för barnmat och blöjor som vänder sig till olika segment av konsumenter

Kompensera sig fri från ansvar genom medveten konsumtion

Även de mest basala aspekterna av vardagen formuleras idag som ett grönt konsumentval, där normer kring familjeliv och föräldraskap också kopplas till klass och inkomst. Kan barnmatsburkar eller blöjor som utformas efter pojkars och flickors utsläppsutrymme synliggöra detta?

Idag är det vanligt förekommande med så kallad ”greenwashing”, där produkter och verksamheter framställs som mer miljövänliga än vad de är. Idén om kompensation är en bärande del i detta, där konsumenter genom sina inköp ska bidra till miljöprojekt med en ofta vag koppling till produkten i fråga.

De välbemedlade kan till synes köpa sig fria och låta sin konsumtion kompenseras av någon annan, någon annanstans. Den köpstarka medelklassen kan välja produkter som tydligt signalerar en medvetenhet och fungera som en statusmarkör för en hållbar livsstil.

För dem som inte har samma valfrihet när de konsumerar – och p.g.a. lägre inkomster redan har lägre miljöpåverkan än genomsnittet – är utbudet begränsat till varor som främst signalerar prisvärdhet. Vilken kompensation förväntas olika grupper konsumera?

Samtidigt som produkter kan förstärka olika klassrelaterade markörer kring miljömedveten konsumtion, finns även andra aspekter av kompensation som mer sällan diskuteras. Forskning visar exempelvis på könade skillnader i ekologiskt fotavtryck, där pojkar i genomsnitt över sin livstid ger upphov till mer klimatutsläpp. Idag finns krav på innehållsförteckning och ärlig miljömärkning, men var går gränsen för vilka faktorer, såsom klass och kön, som vi bör ta med i beräkningen? Är det rimligt att kompensationen för olika gruppers förväntade klimatpåverkan skrivs in i produkters innehåll och formspråk?


Klimatanpassad familjeplanering

Mobilappen “Planned Climatehood” erbjuder användaren klimatmedveten familjeplanering

Vem kan prioritera barn?

Populationsminskning framhävs idag som en global hållbarhetslösning, men fortfarande är diskursen ofta riktad till att detta är något som ska göras någon annanstans. Barn som föds i högkonsumerande grupper i länder som Sverige kommer i snitt ha ett större ekologiskt fotavtryck och ge upphov till större koldioxidutsläpp. Att inte skaffa ett till barn (eller inte ha barn alls) i vår del av världen kan i genomsnitt spara in motsvarande 58,6 ton CO2-ekvivalenter/år. Detta baseras på framtida ättlingars utsläpp och förutsätter våra nuvarande konsumtionsmönster. Behöver vi utveckla familjeplaneringsprogram som riktar blicken mot oss själva?

Att dela på olika varor och tjänster är idag dominerande idé för att möjliggöra att fortsätta leva som vi gör, om än på ett mer resurseffektivt sätt. Genom digitala plattformar ska livspusslet lösas, samtidigt som vardagslivets stora moraliska frågorna tjänstefieras. Finns det någon gräns för vad vi kan tänka oss att dela med varandra till priset av att behålla vår livsstil och konsumtion? Och vad är vi beredda att uppoffra i vårt resursintensiva levnadssätt för att få utrymme att skaffa barn?


Vem är den verkliga klimatarbetaren?

Från vänster:
1. Redskap för klimatarbetaren, där företag kan visa hur de bidrar genom att låta sin arbetskraft “hugga i” för klimatet. 
2. Mobilapp som uppmanar till trädplantering i närområdet. Användare tar del av information och får feedback på hur mycket deras enskilda aktiviteter bidrar med.
3. Inbjudan och plakett för deltagande i ett exklusivt “climate summit” och invigning av en ny anläggning för bioenergi.

Vilka nya identiteter skapas i arbetslivets klimatomställning?

Klimatomställningen kommer till stor del ske i  arbetslivet vilket öppnar upp för diskussioner om yrkesroller och identitet. På samma sätt som det under Covid- 19-pandemin blev tydligt att vissa grupper drabbas hårdare, synliggör det också hur vissa yrkesgrupper inom rådande system förväntas ta den största smällen i samhällets snabba omställning. Vems arbete är det som värderas?

Vad händer om dagens samhällsbärande yrkesgrupper också tillskrivs ansvar för klimatomställningen, och hur påverkar detta i så fall deras status? Vilka yrkesgrupper är framtidens klimatarbetare som kommer driva omställningen genom hårt och reglerat arbete? 

Medans vissa yrkesgrupper kommer behöva “hugga i för klimatet” förväntas andra nyttja sin påstådda innovationsförmåga för att skapa nya produkter och tjänster för en “hållbar livsstil” och ett omställt näringsliv.

Genom “spelifiering” eller “nudging” ska data, design och beteendeekonomi se till att knuffa människor mot “rätt” beslut.

Genom en repertoar av symboliska handlingar inspireras medelklassen till ett grönt identitetsbyggande, som i själva verket upprätthåller rådande produktions- och konsumtionskedjor. 

Näringslivets toppskikt har å sin sida förutsättningar att i berättelsen om en grön industriomställning sätta agendan för hur klimat- och miljöarbetet ska bedrivas både politiskt och ekonomiskt. Genom riktade investeringar och utvecklingsprojekt kan de kombinera egna företagsintressen med ett grönt varumärkesbyggande. 

Var går gränsen mellan omställningens grovarbete och företagens grönmålning?


Vems hållbara val?

Affischer med myndighetsinformation som tackar för olika samhällsgruppers klimatarbete

Vem har mest ansvar att ställa om?

Vem har mest ansvar att ställa om? En “hållbar livsstil” reduceras ofta till en fråga om individens ansvar. Ibland pratas det om fem aspekter vi måste se över i vår vardag: bilen (hur vi reser); biffen (vad vi äter); bostaden (hur vi bor); börsen (hur vi sparar och investerar pengar); butiken (hur vi konsumerar). Att avstå exempelvis konsumtion och flygresande är idag förknippat med en viss identitet, där aspekter som klass och inkomst såväl som kön och etnicitet, spelar in.

Bilden av en hållbar livsstil som framställs i media såväl som den politiska debatten talar till och premierar dem som gör “rätt” val. Hur hyllar vi idag olika grupper för deras insatser för att minska sin klimatpåverkan? För vem är egentligen möjligheten att avstå en valbar uppoffring eller helt en konsekvens av att de tjänar mindre än genomsnittet?


Röster från forskarna i projektet om bakgrund till utställningens designkoncept


Normy

Utställningen är framtagen inom ramen för forskningsprojektet Kritisk design för att synliggöra normer i hållbarhetsdiskursen (Normy). Projektet undersöker hur normkritisk design kan användas som verktyg för att synliggöra normer och maktrelationer i relation till vad och vem som anses vara hållbar. Utställningen innefattar en rad artefakter som på olika sätt signalerar hur en hållbar livsstil framställs. Kanske säger de något som vi inte förväntar oss?

Projektet genomförs vid KTH, genom Green Leap, en etablerad forskargrupp vars kompetenser kompletterar varandra inom design- och samhällsvetenskaplig hållbarhetsforskning. Utöver Global Utmaning medverkar: